sjukskrivningen blev förlängd till den sista movember. Smärtan är inte lika stark som den var förra veckan men nu stramar det nästan konstant ner i ljumskarna, obeskrivlig känsla!
Det regnar konstant och det SUGER, jag vill ha höst solen och lite halv kallt.
M har nu börjat jobba på Flottsbro och jag är avundsjuk, jag har iof inte många dagar kvar innan jag också börjar.

Imorgon åker han till Åre över helgen och går första hjälpen kurs, han börjar bli sjuk så han var inte så glad.
Men han får åka till Åre och leka i snön så han ska inte klaga, för jag skulle också vilja leka i snön!

I Januari ska jag åka till Östersund och gratta en släkting om fyller 50 år, måste kolla så att jag inte jobbar då, men annars får jag lösa det.

Jag hoppas du inser vad du ställer till för dig själv, snart har du inge vänner kvar. Frågan är om du har det nu överhuvudtaget? För du släpper de som om det vore skitpapper du presic har torkat dig med...
Ärlighet varar längst!

<3